Föreläsningar och samtal

Jag föreläser gärna om mitt arbete alternativt fungerar som samtalsledare/panelist på teman kopplade till det. Det kan till exempel handla om migration, mångfald, rasism och vithet, postkoloniala språksammanhang samt bistånd, pressfrihet samt kulturuttryck och samhällen i Västafrika (främst Mali och Senegal).

 Jag har varit moderator/samtalsledare i en rad sammanhang, bland annat inom ramen för evenemang genom Reportar utan Gränser, vid samtal med barnboksförfattare från olika länder vid bokmässan och olika bibliotek samt under  samtal med den franske f d fotbollsspelaren Lilian Thuram. Hör gärna av er för referenser.


Nedan finner ni idéer på några föredrag jag kan hålla. Jag anpassar upplägget efter var jag är och efter publiken.






FÖRSLAG PÅ FÖREDRAG


Svenskheten synad i sömmarna
Vem betraktas egentligen svensk och vad spelar det för roll? Hur förändras uppfattningar om svenskhet mellan tid, rum och sammanhang? Hur sker rangordningen och gränsdragningen och hur påverkar den människor som räknas till gemenskapen, och de som inte räknas in? När - och för vilka - blir gränsdragningen viktig?


Föreläsning baserad på min erfarenhet att arbeta med frågorna som journalist men också på mina studier och arbete som lärare i etnologi. Den skriver in sig i de teman kring representation, hudfärger och "svenska värderingar" som varit centrala under flera av det senaste årets debatter. Jag har under ett flertal år föreläst på teman relaterade till svenskhet för högskolestudenter i etnologi.


Inspiration: Mina artikelserier "Våra svenska barn" och "Vad är att vara svensk?" för Svenska Dagbladets Idagsida (se samtliga länkar under journalistik).


    Språk som maktmedel - och dörröppnare

    Under den här föreläsningen talar jag om smörjmedlet - eller bromsvätskan -  i mänskliga relationer: språk! Utifrån ett starkt personligt intresse och delvis utifrån mitt examensarbete tar jag upp kopplingen mellan språk och identitet och hur olika språk benämns, betraktats och används - samt maktstrukturer kopplade till språk. Språk är ofta den enskilt viktigaste faktorn för hur vi identifierar oss - något som inte sällan används politiskt.


    Jag delar också med mig av mina erfarenheter kring frustrationen men framförallt glädjen i att lära sig nya språk och plötsligt upptäcka hur många fler människor man får kontakt med. Jag berättar om passion för ordböcker och grammatiska strukturer, möten med olika kategorier av språklärare samt tankekopplingar och inre monologer som strategier för att memorisera ord och hålla kontakten med sina språk. Jag beskriver likheterna mellan sammansatta ord i bambara och på svenska och letar upp det kanske vackraste uttrycket för saknad.


    Den här föreläsningen kan också ha språkpolitik i det postkoloniala Afrika som fokus. Det är ett ämne jag alltsedan min utbildning bevakat nära.


    Inspiration: Min artikel utifrån examensarbetet i den etnologiska tidskriften Kulturella perspektiv, no 4, 2006: Språk, utbildning och "utveckling" i det postkoloniala Senegal (inte tillgänlig online)


    Artikelserie Kampen för språket i SvD


    Artiklar i Forskning&Framsteg och Språktidningen om mångspråkighet, kolonialt språkarv, språkpolitik och föreställningar kopplade till språk i främst Västafrika men också om somaliska i Sverige. 


    Min intervju i Språktidningen med Ngũgĩ wa Thiong'o, världskänd skönlitterär författare som även bland annat skrivit den mycket uppmärksammade boken "Decolonizing the mind" om de afrikanska språkens roll för identitet och "utveckling" i det postkoloniala Afrika.


    Vem syr våra kläder? Föreläsning om textilindustrin tillsammans med den bangladeshiska journalisten Sushmita Preetha

    I slutet av 70-talet och början av 80-talet började västerländska klädföretag flytta sin produktion till så kallade "låg-kostnadsländer". Medan de internationella företagen gör stora vinster arbetar sömmerskorna/sömmarna under långa timmar men kämpar fortfarande för att fylla sina grundläggande behov. Övergrepp mot deras rättigheter sker ständigt och deras hälsotillstånd är sårbart. Covid-19 har gjort att dessa arbetares situation blivit än svårare. Med de låga lönerna har få besparingar. Osäkerheten och oron är stor. Många har inte fått lön och andra förlorat sina jobb när ordrarna dragits ned. Fackföreningsledare är särskilt utsatta.

    Den här föreläsningen grundar sig på vittnesmål från arbetare och intervjuer med fackföreningsledare och fabriksägare i Bangladesh. Vi berör också hur svenska märken förhåller sig till kritiken.


    Sushmita Preetha är bangladeshisk journalist bosatt i Dhaka som bevakar textilindustrin sedan många år. Hon har också tidigare varit landrepresentant för Workers Rights Consortium. Nu är hon redaktör på tidningen The Daily Star. Flera av hennes artiklar om textilindustrin har publicerats i svenska tidningar (nedan fyra av dem).