FÖRSLAG PÅ FÖREDRAG

Exiljournalister i Sverige

De är en för allmänheten ganska okänd grupp, journalisterna som tvingats lämna sina ursprungsländer på grund av allvarliga hot från regimen där. De kommer till Sverige, ett land med utbredd yttrandefrihet och är skyddade. Eller? Faktum är att många exiljournalister inte heller här kan leva och rapportera som de skulle vilja, på grund av hot från regimen i hemlandet och dess stödtrupper i Sverige. I det här föredraget beskriver jag situationen för exiljournalister i Sverige, hur hoten mot dem ser ut och varför de behöver tas på större allvar. 

Bakgrund: Den rapport om hot och hat mot exiljournalister som jag skrev 2023 för Reportrar utan gränser

Hat och hot mot journalister

Hur skulle du hantera att under en timme få flera hundra hatmeddelanden? Eller handskrivna ofrankerade brev med hot direkt i din postlåda? Att mötas av dödshot när du öppnar dina sociala medier eller svarar i telefonen? Att utsättas för smutskastningskampanjer? Trots att vi ligger i tio-topp för pressfrihet i världen är det här verkligheten för många journalister i Sverige. I det här föredraget går jag igenom skillnaden mellan hat och hot - som båda kan påverka och begränsa journalister - och vilka grupper som är särskilt utsatta i Sverige. Jag gör också en internationell utblick som visar på hur till exempel medielandskapets förändring globalt påverkar hur människor förhåller sig till journalistik - och journalister. 

Bakgrund: Utbildning om hot och hat mot journalister för Brottsofferjouren, föreläsningar om pressfrihet genom Reportrar utan gränser

Föräldraskap i förändring

Föräldrar idag har den svåraste uppgiften enligt författaren Maja Larsson. Hon pratar om det megaengagerade föräldraskapet kombinerat med nya utmaningar som skärmar och stillasittande. Men faktum är att synen på föräldrarollen och förutsättningarna att vara en engagerad förälder varierar ganska mycket mellan olika samhällsgrupper. I den här föreläsningen går jag igenom hur idéer om föräldraskap har förändrats men också varierande förhållningssätt till föräldraskap i Sverige idag. Var går skiljelinjerna mellan möjligheterna att engagera sig i barnens liv och fritid? Hur lätt är det att förändra sig och bli den förälder man skulle vilja vara? Och - varför är det så svårt att vara förälder idag?

Inspiration: Min artikelserie "Föräldraskap i förändring" i SvD. Jag hämtar även exempel och tankar från mitt eget föräldraskap.

Svenskheten synad i sömmarna
Vem betraktas egentligen svensk och vad spelar det för roll? Hur förändras uppfattningar om svenskhet mellan tid, rum och sammanhang? Hur sker rangordningen och gränsdragningen och hur påverkar den människor som räknas till gemenskapen, och de som inte räknas in? När - och för vilka - blir gränsdragningen viktig?

Föreläsning baserad på min erfarenhet att arbeta med frågorna som journalist men också på mina studier och arbete som lärare i etnologi. Den skriver in sig i de teman kring representation, hudfärger och "svenska värderingar" som varit centrala under flera av det senaste årets debatter. Jag har under ett flertal år föreläst på teman relaterade till svenskhet för högskolestudenter i etnologi.

Inspiration: Mina artikelserier "Våra svenska barn" och "Vad är att vara svensk?" för Svenska Dagbladets Idagsida (se samtliga länkar under journalistik). Se även artikelserier om "Barn och rasism" och "Under huden"(samtliga länkar under journalistik)

Språk som maktmedel - och dörröppnare

Under den här föreläsningen talar jag om smörjmedlet - eller bromsvätskan -  i mänskliga relationer: språk! Utifrån ett starkt personligt intresse och delvis utifrån mitt examensarbete tar jag upp kopplingen mellan språk och identitet och hur olika språk benämns, betraktats och används - samt maktstrukturer kopplade till språk. Språk är ofta den enskilt viktigaste faktorn för hur vi identifierar oss - något som inte sällan används politiskt.

Jag delar också med mig av mina erfarenheter kring frustrationen men framförallt glädjen i att lära sig nya språk och plötsligt upptäcka hur många fler människor man får kontakt med. Jag berättar om passion för ordböcker och grammatiska strukturer, möten med olika kategorier av språklärare samt tankekopplingar och inre monologer som strategier för att memorisera ord och hålla kontakten med sina språk. Jag beskriver likheterna mellan sammansatta ord i bambara och på svenska och letar upp det kanske vackraste uttrycket för saknad.

Den här föreläsningen kan också ha språkpolitik i det postkoloniala Afrika som fokus. Det är ett ämne jag alltsedan min utbildning bevakat nära.

Inspiration: Min artikel (baserad på mitt examensarbete) i den etnologiska tidskriften Kulturella perspektiv, no 4, 2006: Språk, utbildning och "utveckling" i det postkoloniala Senegal

Artikelserie Kampen för språket i SvD

Artikel i Språktidningen från Kautokeino där samiska är huvudspråk

Artiklar i Forskning&Framsteg och Språktidningen om mångspråkighet, kolonialt språkarv, språkpolitik och föreställningar kopplade till språk i främst Västafrika men också om somaliska i Sverige. 

Intervju i Språktidningen med Ngũgĩ wa Thiong'o, världskänd skönlitterär författare som även bland annat skrivit den mycket uppmärksammade boken "Decolonizing the mind" om de afrikanska språkens roll för identitet och "utveckling" i det postkoloniala Afrika.